Vilar ut vid Bajkalsjöns strand efter tre och ett halvt dygn på transsibiriska traden. Fascinerande men ibland lite tradigt förvisso (skånskt uttryck för långtråkigt). Irkutsk ligger mer än 5000 km öster om Moskva; det är en bit. Men transsibiriska följer en kontinuerlig variant av maraton-principen*, dvs. den prioriterar rullande framför allt annat. Vad man än gör som passagerare – snackar, äter matsäck, dricker öl i restaurangvagnen, torkar sek i r-a på toaletten (den gammaldags hål-rakt-ut-typen; stängs före och efter varje stoppstation), sover – vad man än gör så rullar bara tåget vidare, inte speciellt snabbt, ca 60 km/tim i genomsnitt, men ständigt, ständigt, dag och natt. Då kommer man långt...
Rolling, rolling, rolling on the railway...
Nä, men transsib är bra, det är den. Förutom på en punkt: de hygieniska möjligheterna äro starkt begränsade. Två hålraktut-toor skulle betjäna våran vagn, den sista i tåget, till stor del befolkad med turister, danskar och svenskar mest. I var och en av dessa kombinerade renings- och skitningsutrymmen en kran, varur vatten sipprar fram om man trycker på kranen underifrån (?). Det är allt. Lägg därtill en mestadels helvetisk hetta, särskilt i överkojsläge (där jag låg), beroende på att dom eldar på så inåtutåtihelvitti i kol- och kokspannan i vagnen. Om man lägger samman dessa faktorer så förstår man vartåt det luktar från var och en – om man nu skulle få för sig att känna efter. Men det gör man inte, nä då, man håller på med annat, och anpassar sig.
Fast det skall inte förnekas att det var osedvanligt skönt att löga sig i duschen idag lördag (lögaredagen) vid Bajkalsjöns ljuva stränder. Nu doftar jag som en nyutsprungen nyponros, det kan jag garantera.
Just bristen på hygien är något som har fått mig att välja bort transsibiriska flera gånger. Men bevisligen överlever man ändå.
SvaraRaderaHärligt att se dig ren som en nyponros Jörgen!
SvaraRaderaDär ser du ju att må som en prins i alla fall!
SvaraRadera