Albatross
Albatross mäter oceanens vidd
med väglöst, tidlöst mått.
Glider motståndslöst
mot motvinden
den dånande, vinande.
Kommer från Kap Horn i fjärran väster,
i lättjefulla spiraler på väg
mot det stormomflutna Kap Horn i öster.
Cirklar runt södra polen
in the roaring forties,
ursprungslöst,
mållöst.
Nuddar Påskön,
gör en avstickare till Tristan da Cunha.
Betraktar med neutral blick
sin egen födelses klippa.
Passerar utan ansträngning
Macquarietröskeln.
Överkorsar utan ängslan
Sydpolarbäckenet.
Villkorslöst viljelöst
vilar på vingarna
dit vinden vill
eller inte vill
Vilar…
Blott den som förstått
göra levandet till skön konst
vilar utan ansträngning
motståndslöst
mot motvinden.
Albatross mäter oceanens vidd
med väglöst, tidlöst mått.
Glider motståndslöst
mot motvinden
den dånande, vinande.
Kommer från Kap Horn i fjärran väster,
i lättjefulla spiraler på väg
mot det stormomflutna Kap Horn i öster.
Cirklar runt södra polen
in the roaring forties,
ursprungslöst,
mållöst.
Nuddar Påskön,
gör en avstickare till Tristan da Cunha.
Betraktar med neutral blick
sin egen födelses klippa.
Passerar utan ansträngning
Macquarietröskeln.
Överkorsar utan ängslan
Sydpolarbäckenet.
Villkorslöst viljelöst
vilar på vingarna
dit vinden vill
eller inte vill
Vilar…
Blott den som förstått
göra levandet till skön konst
vilar utan ansträngning
motståndslöst
mot motvinden.
– Jörgen Larsson –
Albatross
Albatross measuring the width of the ocean
with wayless, timeless measure.
Gliding effortlessly
head on to the headwind,
the roaring, howling.
Coming from Cape Horn in the far west,
in lazy spirals on his way
towards stormembraced Cape Horn in the east.
Circles around the southern pole
in the roaring forties,
coming from nowhere,
going anywhere.
Nudges Easter Island,
makes a detour to Tristan da Cunha.
Looking with neutral eyes
at the rock of its own birth.
Passes without effort
the Macquarie threshold.
Crosses without awe
the Southern Pole Basin.
Unconditionally, willinglessly
resting on its wings
where the wind wants to go
or not wants to go.
Resting…
Solely the one who has understood
how to convert living into beautiful art
rests resistanceless
head on to the headwind.
with wayless, timeless measure.
Gliding effortlessly
head on to the headwind,
the roaring, howling.
Coming from Cape Horn in the far west,
in lazy spirals on his way
towards stormembraced Cape Horn in the east.
Circles around the southern pole
in the roaring forties,
coming from nowhere,
going anywhere.
Nudges Easter Island,
makes a detour to Tristan da Cunha.
Looking with neutral eyes
at the rock of its own birth.
Passes without effort
the Macquarie threshold.
Crosses without awe
the Southern Pole Basin.
Unconditionally, willinglessly
resting on its wings
where the wind wants to go
or not wants to go.
Resting…
Solely the one who has understood
how to convert living into beautiful art
rests resistanceless
head on to the headwind.
Fin dikt, mera sånt! Bosse S
SvaraRadera