Sen några dagar är vi två stycken som skapar underlaget till den kommande roadmovien: ”Updownways & Sideways Through Kiwiland”: Hilde kom flygande till Auckland i torsdags, jag hämtade henne vid flygplatsen. Vi lyckades också byta upp oss till den större Camper Van jag egentligen hyrt från början, men som tidigare inte var tillgänglig p.g.a. jordbävningen på Sydön. Ett antal av hyrbilfirmans fordon blev kvar där en längre tid än beräknat.
Det är en himmelsvid skillnad att resa två tillsammans jämfört med att resa ensam. Man har någon att bolla saker och ting med, behöver inte fatta alla beslut själv. Bilkörningen blir inte så monoton och tråkig. Kvällswhiskymys i vanen med vittflygande diskussioner ger krydda åt resan. Naturligtvis finns också risken för gräl och osämja, men sådant är till för att lösas med mycken och rak kommunikation.
Enda kännbara problemet just nu är att det är förbannat kallt på nätterna, ner mot 6-7 grader. Så vi funderar på att överge campinglivet ett tag och ta in på motell. På dagarna kommer det upp till 16-17 grader. Vi befinner oss vid Lake Taupo, mitt på Nordön. Tänkte köra vidare söderut via Tongariro National Park, men blev avskräckta när vi såg att snögränsen var såpass låg som 1.200 meter; Visitor's Centre, som skulle vara vår utgångspunkt för en vandring där, ligger på 1.160 m...
Följaktligen har vi bestämt oss för att i stället köra ut till Napier på östkusten. Där lär det vara sol och över 20 grader, enligt nätet.
Bifogar bild på min goda vän och reskamrat Hilde.'
Därtill också några bilder från ett intressant, smått surrealistiskt, vulkaniskt område, Wai-O-Tapu.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar