Denna veckan en skola

I eftermiddag är hettan pressande. Det handlar om 34 grader i skuggan, över 40 i solen. I morgon har jag vistats i tropiskt klimat i precis en månad; tycker man borde vänja sig… Finns väl vissa tecken till tillvänjning, det gör det, men inte idag. Till saken hör att jag dragit på mig en sån där supersnuveförkylning. Dess samexistens med värmen är synnerligen oharmonisk, det kan jag lova. 

Tillkommer att det är ganska ovanligt med luftkonditionering här (åtminstone i de prisklasser jag frekventerar). Hade ju luftkonditionering i mitt rum i Cartagena, men använde den inte så mycket eftersom den förde ett jäkla oväsen. Här i Costa Rica har jag bara haft en natt med AC hittills. I och för sig är jag vanligtvis inte särskilt förtjust i att vistas i denna konstlade kyla; och kontrasterna varmt-kallt tror jag inte är bra för kroppen. Men ibland, som nu, önskar man att man kunde fly till svalkan en stund.

Ser verkligen fram emot att lämna Dominical i morgon. Bara bussen kommer så…(skulle åka till apoteket idag, då kom den inte). Ska till ett ställe, ett mountain lodge till och med, som ligger sju kilometer utanför San Isidro, en och en halv timma bort med buss, enligt uppgift. Och det bästa av allt: Stället där jag ska bo ligger på 800 meters höjd över havet, vilket skulle kunna betyda 4,8 grader svalare (0,6 grader svalare per 100 höjdmeter är ett medelvärde generellt). Jag har hört att åtminstone nätterna är svalare däruppe. Det blir dejligt…

Annars har ju veckan i mångt och mycket ägnats åt studier i det spanska språket. Skolan: ”Adventure Education Center Playa Dominical” arbetade helt seriöst men ändå i en avslappnad och personlig atmosfär. Det lovprisande jag ägnar mig åt i mitt avslutningstal – som bifogas nedan och som jag räknar med att ni läser noga – är allvarligt och ärligt menat. Gillade framför allt att vi inte snöade in på alltför mycket grammatik utan att fokus låg på konversation, på att lära sig använda användbara ord. De spanska verben står ju alltid i centrum förstås; vart och ett av dem kan inta 114 olika former!  (Kolla på länken http://sv.bab.la/verb/spansk/ om ni inte tror mig.) Ett svenskt verb kan böjas i maximalt sju former (nio, om man räknar kongruensböjningen i perfekt particip som självständiga former), som jämförelse.

Men vi sysslade också mycket med s.k. formord, alltså t.ex. adverb, konjunktioner, prepositioner. Dessa behövs för att relatera de mer betydelsedigra substantiven, verben och adjektiven till varandra. Somliga påstår att det räcker att stöta ur sig ett eller annat substantiv på ett främmande språk, och så teckna och gestikulera för resten. Men jag vill påstå att jag känner mig otroligt hjälplös utan formorden. Till saken hör att de är så vanliga i språket; upprepas gång på gång i varenda mening. Här kommer några exempel på svenska formord:

Adverb: först, sen, alltid, aldrig, nästan, ibland

Konjunktioner: för att, så att, eftersom, fast, medan

Prepositioner: över, under, vid sidan av, framför, bakom

Jag gladde mig åt att vi ägnade oss så pass mycket åt denna typ av ord. Har man tillgång till de vanligaste formorden kan man få ihop till enstaka fraser, som kan utvecklas till satser och meningar, som kan bli till hela texter i bästa fall. Jag känner att jag gjort stora framsteg i min spanskförmåga den här veckan – om än från en mycket låg nivå förstås.

Som sagt, det var seriöst det hela, vilket inte hindrade att vi i min undervisningsgrupp, som bestod av en manlig lärare och tre manliga studenter, vid upprepade tillfällen osökt tycktes komma in på, och använda som exempel i texter och meningar, två representanter för det täcka könet, tydligen välkända för de andra, helt okända för mig, nämligen Angelina Jolie (gängade inte hon sig med Brad Pitt förresten?) och så en viss Megan Fox. Är detta välbekanta namn för er, kära läsare? Nå, det är bara för mig att tillstå mina bildningsbrister härvidlag, även om kunskapshålen nu i någon mån är tilltäppta.

Jag avslutar med att klistra in mitt avslutningstal, samt några bilder från skolan, med personal och klasskamrater.

Discurso

Era en Uvita, justo llegado de Panamá, estaba reflexionando que podría hacer con mi tiempo en Costa Rica. Sabía que tuve que estar en San José el 22 de Febrero, para participar en un viaje organisado, y visitar muchos lugares fantásticos en este pais hermoso. Pero qué podía hacer antes de eso?

En este momento tuve la idea de hacer un curso de español. Jamás es un error apprender lenguas extranjeras. De esta manera se puede ampliar su mundo y conseguir nuevas perspectivas de su propio país. 

Ok, dicho y hecho, buscaba en internet y encontré el AES, Instituto Español, en Dominical, entre otras lugares. Oh, maravilloso, pensé. No tendré que viajar lejos, y esto es ideal para mi, ya había viajado mas de 300.000 kilometros desde salí de Suecia el 7 de Octubre, el año pasado… Era un pocito agotado mentalmente, se puede decir…

Y maravilla de las maravillas, encontré esta pequeña escuela fantástica, con una atmósfera muy muy relajada y personal, pero al mismo tempo seria, con trabajo duro.

Lo que me ha gustado lo más en la enseñanza es que no era tan centrado de la gramática. En vez nos han apprendido y usado muchas palabras de forma, necesarias para relacionar palabras más semánticas con su mismo, como adverbos, conjunciones, preposiciones. Tambien hemos estudiado verbos españoles comunes. Y, muy importante, el profesor nos dejamos hablar, nosotros mismos, el no hablaba todo el tiempo. Tenía paciencia con nostros, nos dejaba tiempo. Estas condicones no están garantizadas en escuelas generalmente. Yo sé como era you mismo como profesor…

Y la gramática ya conozco. No es problema para mí. Pero no me ayuda mucho a hablar y entender español. Simplemente tienes que producir tu mismo, producir la lengua, con otras palabras: hablar, aunque sea difícil.

Y otra cosa: nunca está garantizada que se puede apprender tan mucho de Angelina Joli, y, sobre todo, de Megan Fox como yo he hecho aquí, en mí grupo de enseñanza. Estas mujeres lindas eran previamente totalmente desconosidas para mí.

Entonces, otra vez: Muchas muchas gracias a todos! Daniel, Alexandra, Laura, Monica. Nunca olvidaré mi semana de español aqui en Dominical.